LEIs roll i den ekonomiska tillväxten

Även om ett decennium har gått sedan den globala finanskrisen 2008 kan efterskalv fortfarande kännas av. Det har blivit lättare att föreställa sig att den globala ekonomin har återgått till det normala – EU har haft ekonomisk tillväxt sju år i rad; den amerikanska aktiemarknaden satte rekord i augusti 2018 för den längsta uppsving i sin historia; och arbetslösheten har sjunkit i många stora globala marknader. Trots allt har konsumentförtroende ännu inte återhämtat sig fullt ut.

Införande av LEI spelar en nyckelroll vid förtroende återskapning mellan konsumenterna och den globala finansindustrin.

Vad är LEI?

LEI är en 20-siffrig alfanumerisk kod som används för att identifiera parter vid finansiella transaktioner. Detta skapades som en motverknings mekanism efter 2008 krisen – där behovet av ökad öppenhet inom den globala finansmarknaden blev uppenbar i följd av Lehman Brothers kollaps.

LEI består av unika nummer som kan allokeras till alla organisationer som ansöker om det. Efter registrering kopplas all information om organisationen, inklusive företagsnamn och företagsägande (även moderbolag) till den specifika LEI numret. Information som tillhandahålls av organisationen under registreringsprocessen kontrolleras mot tredjepartskällor innan den laddas upp på den globala databasen. Denna databas är fritt tillgänglig online för alla.

Hur gynnar LEI ekonomisk tillväxt? 

Tillsynsmyndigheterna ser positiv potential i LEI system eftersom det ger transparent regleringsrapportering och övervakning av finansiella transaktioner. Systemet skapades för att motverka kriser genom att fokusera på brister där relevanta organisationer kan utvärdera systematisk och framväxande risk. I sin tur ger det tillsynsmyndigheterna möjlighet att vidta korrigerande åtgärder där hotande trender identifieras. Den omfattande LEI-databasen medverkar för att öka förtroende i den globala finansmarknaden. Det är den första mekanismen som underlättar en enkel identifiering av de miljontals organisationer som medverkar på den globala finansmarknaden.

Före tillkomst av LEI var identifiering av juridiska organisationer på en global nivå väldigt komplex och kostsam – i form av ekonomiska kostnader samt arbetstimmar som detta upptog. Information som samlades in om företagets ägare gjordes via manuella kontroller från olika, ofta opålitliga källor.

LEI gör det enkelt att hitta pålitlig information om organisationer runt om i världen. Med tanke på den globala LEI stiftelsens (GLEIF) uttalande att välmående ekonomier börjar med transaktionsförtroende är det inte förvånande att LEI uttalas som utgångspunkt för förbättrad konsument och transaktionsförtroende.

Ökad öppenhet inom affärstransaktioner minskar risken och sannolikheten för bedrägeri och därigenom främjar transaktionsförtroende. Säkerhet om de andra parternas identitet i affärstransaktioner ökar effektiviteten i verksamheten och tillhandhåller den information som är nödvändig för att minska ökad exponering. För tillsynsmyndigheterna hjälper det till att övervaka och agera på systematisk finansiell risk.     

Vad är viktigt vid LEI ansökan ?

När ett bolag behöver LEI för finansiell rapportering eller handel med värdepapper ska man först fylla i LEI ansökan som består av nivå 1 och nivå 2 information. Nivå 1 information visar vem som är vem i Global Legal Entity Identifier System (GLEIS) och nivå 2 information fokuserar på vem äger vem. Vi börjar med att beskriva nivå 1 information.

Nivå 1 information vid LEI ansökan har 5 obligatoriska fält – företagsnamn, organisationsnummer, juridisk adress, namn och mailadress av firmatecknare. Ifall den juridiska adressen skiljer sig från huvudkontorsadressen så finns det ett ytterligare fält angående huvudkontorsadress.
Information om firmatecknare är endast nödvändigt för LEI registreringsagenten och LOU’s för att bekräfta att personen har rätt att representera bolaget. Denna information visas inte i GLEIF databas.

Det viktigaste vid LEI ansökan är att det information som presenteras i LEI ansökan stämmer överens med information i Bolagsverket. Om det förekommer olikheter mellan information i LEI ansökan och information från Bolagsverket måste man rätta till detta innan LEI kan valideras. T.ex. ifall en ny adress används vid LEI ansökan men bolaget har inte ändrat detta hos Bolagsverket så borde man använda den gamla adressen i LEI ansökan. När adressen sedan blir ändrad hos Bolagsverket så måste man även meddela registreringsagenten så att informationen kan uppdateras i GLEIF databas. Samma gäller för bolagsnamn – namn på bolaget som anges i LEI ansökan måste stämma överens med det som står i Bolagsverket.

Nivå 2 information är den andra delen i LEI ansökan. Som vi redan nämnde I början, ska detta svara på frågan – vem äger vem i LEI systemet. För tillfället infogas moderbolagets information i GLEIF LEI databas endast om den ansökande bolagets moderbolag konsoliderar dotterbolaget, äger mer än 50% av bolaget som ansöker om LEI samt har LEI själv. Detta betyder att ifall moderbolaget inte konsoliderar eller inte har LEI så visas det inte i GLEIF.

Att tillägga, det är väldigt enkelt att fylla i LEI ansökan ifall bolaget inte har moderbolag och ägs av privatpersoner. I detta fall markerar man endast att bolaget ägs av privatpersoner och ytterligare information angående ägarstruktur behövs inte.

Sammanfattningsvis är det inte alls krångligt att fylla i LEI ansökan om du har all information om bolaget uppdaterat hos Bolagsverket. SverigeLEI har integrerat sin LEI ansökningsblankett med Bolagsverket vilket betyder att nivå 1 information fylls i automatiskt när man skriver in organisationsnumret i fältet. Efter det kan man manuellt ändra uppgifter i LEI ansökan men kom ihåg det viktigaste – uppgifter som presenteras i LEI ansökan måste motsvara det som finns hos Bolagsverket.